Una llista de 150 «falsos amigos» ente les llingües catalana y asturiana

Un «falsu amigu» ―del francés faux-ami― ye una palabra d’una llingua que se paez a una d’otra llingua, pero con un significáu diferente. Los «falsos amigos» llamámoslos tamién «palabres engañoses», y técnicamente son parónimos interllingüísticos. (Parónimos son palabres d’una mesma llingua que se paecen ente elles; por exemplu, andarica y andarina son dos parónimos del asturianu).

Toles llingües ente sí tienen falsos amigos: l’inglés exit ye salida, non ‘éxitu’; el portugués oficina ye un taller, non una ‘oficina’; n’italianu salire ye blincar, non ‘salir’; etcétera. N’Italia pudi comprobar que los españoles nos restaurantes nun atoten una coles botellines d’aceto ‘vinagre’, qu’interpreten como aceite (n’italianu olio).

Por supuestu, l’asturianu tien palabres engañoses si lu contrastamos con otres llingües de la nuestra rodiada. Cuantayá que me prestaba facer una llista d’estos «falsos amigos» astur-catalanes, de manera que me punxi a ello y saliéronme unos 150. La llista puede allargase.

Baillando la danza prima y la sardana.

Nun ye más qu’un xuegu llingüísticu que m’apetez compartir con toes aquelles persones, catalanes / valencianes o asturianes, que disfruten coles palabres. Toi pensando, por casu, nos mios colegues José Enrique Gargallo, romanista de la Universidá de Barcelona qu’aprecia y apriende asturianu, y Claudia Menéndez, romanista de la Universidá d’Uviéu, qu’aprecia y apriende’l catalán. Convídolos, a ellos y a quien quiera facelo, a enanchar la llista con nueves aportaciones o a correxir errores que puedan atopase.

Notes.

Esta llista garra de referencia’l catalán. Les palabres engañoses apaecen en negrina).

Les aportaciones nueves que me faigáis llegar, incorpóroles a la llista col vuestru nome abreviáu. Hasta agora son:

CM = Claudia Menéndez

FY = Frichu Yustas

LS = Leticia Suárez

CATALÁN ASTURIANU
ACOMBOIAR (CM)facer un convói
llagotejaracombayar
ACOSTARaverar
ajeure, gitaracostar
AMAGAResconder
amenaçaramagar
AMPOLLAbotella
butllofa, ampul·laampolla
APLEGARaxuntar, recoyer
plegarplegar
ARREUper toles partes
tot seguitdarréu
ARRISCARarriesgar
fer-se de diariscar
ATAPEIRapetiguñar, calcar
fosquejar, fer-se vespreatapecer
BELLUGARmover, aballar
aixoplugarabellugar
BESSÓximielgu
petóbesu
BOLETcogorda
bitlletboletu
BOTIGAtienda
farmàcia, apotecariabotica
BRAGUERcopada, caldar
braguerbragueru
BRUTpuercu
tosc, grollerbrutu
BUTXACAbolsu
guardiolabuchaca
CADIRAsiella
maluccadera, cadril
CALAMARSAxarazu, granizu
calamars, calamarcalamar
CAMApierna
llitcama
CANSALADAtocín
amanidaensalada
CANTÓcorneyal, esquina
cantellcantu
CAPELLÀcura
capellàcapellán
CARAMELLcarámbanu, llaz
caramelcarambelu
CARRERcai, calle
sender, viaranycarreru
CEBARencebollar
encebar, engreixarcebar
CELcielu
gelosia / zelcelu
CIVADAavena
ordicebada
CLAUllave
clauclau, clavu
COLGARsoterrar, enterrar
penjarcolgar
COPADAacorralamientu
braguer, mamellacopada
COScuerpu
dallonsescosu
COSÍprimu
dallonsescosín
COSINAprima
cosetacosina
CREUcruz
credocreu
CRIDARllamar
cridargritar
CURAprocuru, cuidáu
capellàcura
DAUdadu
do, regaldau
DEMANARpidir
demandardemandar
DÉUdios
ditdeu
DIRdicir
anardir
DOLENTmalu
malaltdoliente
DONARdar
donardonar
EMBOLICARenvolubrar, envolver, enguedeyar
enganyar, entabanarembolicar
EMPÈNYERemburriar
empenyorarempeñar
ENCOMANAR (CM)apegar, contaxar
acordar, posar d’acordencomanar
ENFILARsubir
encaminar, endegar; emborratxarenfilar
ESCALAescalera, subidoria
escalaescala
ESCOLTARescuchar
escortarescoltar
ESCOMBRARbarrer
desenrunarescombriar
ESCÓRRERrecudir
espantar, fer fugirescorrer
ESPATLLAcostazu
esquenaespalda, llombu
ESPELMAvela (d’allumar)
cera / semenespelma
ESQUENAllombu
cantonadaesquina
ESQUIROLesguilu
esquirolesquirol, gorrumbu
ESTIMARquerer
estimarestimar
ESTOVALLESmantel
eixugamans, tovallolatoballa
ESVERARespantar, axorizar
esbrossar (les vores)esverar
FALÇfoceta, foz
falsfalsu
FEUfeudu
lleigfeu
FLAIREgolor
frareflaire
FOCfueu
focusfocu
FOLLllocu
manxafuelle
FOSCescuru
esquerpfoscu
FREGARraspiar
fregar, netejarfregar
FOLLAlloca
fangfolla
FUSTAmadera
tenallesfustia
GALLEDAcubu
galetagalleta
GANAfame
ganesgana
GOLFES (FY)bufarda, desván
brètolesgolfes
GOTvasu
mica, borrallgotu
GRASSAgorda
greixgrasa
GRIPAUsapu
engripatgripáu
GUANYARganar
brotarguañar
JOIAgayola, allegría
joia, joiellxoya
JUEUxudíu
jocxueu, xuegu
LLAVORgrana, simienta
tasca, feinallabor
LLAVORSentós, daquella
tasques, feinesllabores
LLEUllixeru, llivianu
alegrelleu
LLEVARquitar, sacar
portarllevar
LLIBREllibru
lliurellibre
LLOCllugar
boig, follllocu
LLOGARalquilar, arrendar
posar, col·locarallugar
LLOMrenaz
esquenallombu
LLOROloru
plorlloru
LLOSAllábana
hort, sembratllosa
LLUÇmerluza
llumlluz
mano
marema
MALUCcadril
dolentet, malaltetmalucu
MANARmandar
rajar, brollarmanar
MANCARfaltar
fer malmancar
MANXAfuelle
tacamancha
MAREJADAamoriada
marejada, marormarexada
MASSAdemasiáu
massamasa
MICOmonu
mico / escarransitmicu
MOIXÓpáxaru
musclomoxón
MULLERmuyer (esposa)
donamuyer
MURRIcuciu
tristmurniu
MUSCLOmoxón
músculmúsculu
NETllimpiu
semblantnetu
PApan
per a / parepa / pá
PANYpesllera
drappañu
PARLARfalar
xerrar, clacarparllar
PEDAÇmiendu, remiendu
trospedazu
PEUpie
petpeu
PICAbañal
punta, becpica
PINTApeñe
taca / tiratpinta
PISpisu
pipípis
PITpechu
pollastre / xiulet / cigarretapitu
PLEGARacabar
plegarplegar
POLLpioyu
pollastrepollu
PORmieu
porusporu
POSARponer
deixar en terraposar
POTbote (cacíu)
ollapote
POTApata
ollapota
PREGONAfonda (axetivu)
llúcera; fondalada de marpregona
PRENDREgarrar, coyer
engegar / calar focprender
PRESTARemprestar
agradarprestar
PRIMdelgáu
cosíprimu
PRUNAñisu
aranyóprunu, andrín
PUDENTfediondu
acabalatpudiente
PUJARsubir
empènyer / subhastarpuxar / puyar
RAÏMuva
carràs, penjollrecimu
RENDIRrentar
retrerindir
RENTARllavar
rendirrentar
RISCriesgu
trenc d’albariscu, riscar
RONYÓreñón
rondinaireroñón
SABREsable
sorrasable, arena
SAMARRETAcamiseta
pellissa petitazamarrina
SEUsede (sitiu)
congost, gorjaseu, sedu
SORTIRsalir
brollar, esquitxarsurtir
SUCzume, zusmiu
cavalló, turósucu
TALLARtayar, cortar
tallartallar
TASCAxera
restes de trillartasca
TAULAmesa
posttabla
TIÓmaderu, tizu
oncletíu
TIPfartu
tipustipu
TOMBARvoltiar, torcer
tombartumbar
TOUblandiu
tottou
TRAURE, treurequitar, sacar
portar, durtraer, trayer
TRIARescoyer
trepitjartriar
TRUITAtortiella / trucha
truitatruita (trucha)
ULLERESlentes, gafes
ulleresgoyeres
VAGAfuelga
mar de fons / gandulavaga
VAGARabeyar, analayar
tenir tempsvagar
VAScacíu
gotvasu
VESSARarramar
fer un petóbesar
VINE (LS)ven
vaig venir; he vingutvini
XISCARescorteyar
esquitxarchiscar
Arriba, Mieres (Asturies); abaxo, Mieres (Cataluña).

Publicado por Ramón d'Andrés

Ciudadano de Oviedo (Asturias). Profesor de Humanidades. Ciudadanu d'Uviéu (Asturies). Profesor d'Humanidaes.

Únete a la conversación

1 comentario

Este sitio utiliza Akismet para reducir el spam. Conoce cómo se procesan los datos de tus comentarios.

Diseña un sitio como este con WordPress.com
Comenzar